Göra upp eld – stor guide för prepping och friluftsliv

Finns det något härligare än att göra upp en brasa och samlas runt lägerelden när du är ute på äventyr i naturen? Att kunna tända en eld på olika sätt är också grundläggande för överlevnad – det gäller inte minst dig som är prepper. Här får du bra tips på vad du ska tänka på när du gör upp eld, vilken utrustning du behöver och vad du får och inte får göra.

Eld – en av människans viktigaste tillgångar

I den grekiska mytologin stal Prometheus elden från gudarna och gav den till människorna. Zeus blev så arg på honom för detta att han kedjade fast honom vid en klippa där en örn hackade ut hans lever.

Men så gick det kanske inte riktigt till när vi människor fick tillgång till eld. Forskare tror att våra förfäder lärde sig att göra upp eld för minst en miljon år sedan. Men även innan människor kunde tända egna eldar hade de tillgång till eld på grund av till exempel blixtnedslag och skogsbränder.

Eld har haft en mycket viktig roll i människans evolution. Den har gett oss värme, skyddat oss från rovdjur och gjort att vi kunde börja tillverka bättre vapen. Med hjälp av elden kunde vi börja tillaga mat. Det breddade vårt näringsintag och tros ha bidragit till att homo sapiens hjärna utvecklades. Som en bonus gjorde elden att den vakna tiden på dygnet förlängdes. Många av dessa grundläggande fördelar gäller än idag.

Nyttan av eld ute i naturen

I det moderna samhället ses eld ofta mest som en mysfaktor. Men är du intresserad av friluftsliv, bushcraft, prepping och överlevnad har du nytta av lära dig olika sätt att göra upp en eld på.

Här är de främsta skälen att göra upp en eld

• Värme: Elden ger dig värme. Att bli underkyld, t.ex. efter att ha blivit genomblöt eller gått genom isen är livshotande. Även i ett mindre dramatiskt scenario ger elden dig välbehövd värme så att du kan slappna av och torka.
• Mat: Oavsett om du ska värma upp vandringsmat som medhavd pulversoppa, frystorkad mat eller om du behöver tillaga fisk som du fiskat upp behöver du värme. Har du inte med dig ett stormkök blir det till att göra upp en eld.
• Vatten: Har du eld kan du koka vatten för att ta bort virus, bakterier och parasiter så att det blir drickbart. Då behöver du inte vattenreningstabletter och i princip inte heller vattenfilter – bara vattnet inte är för grumligt.
• Ljus: Det är inte säkert du vill sova bara för att solen gått ner. Speciellt under vinterhalvåret betyder ljuset från lägerelden mycket.
• Trygghet: Det känns tryggt att samlas kring en eld. Den syns på håll och håller rovdjur borta.
• Trivsel: Sist men inte minst – visst är det trevligt att samlas kring en brasa? I en överlevnadssituation eller ett krisläge betyder detta mer än vad man kan föreställa sig.

Eldvett – var får man elda?

Innan vi går igenom olika sätt att göra upp eld på är det på sin plats med lite eldvett. Först och främst måste du elda säkert. Är det eldningsförbud får du inte elda i naturen.

Allemansrätten innebär ingen generell rätt att göra upp eld var som helst. Däremot säger den att du får göra upp eld om det kan göras under säkra förhållanden. MSB har gjort en sammanfattning om vad som gäller.

Nationalparker och naturreservat omfattas av speciella regler för eldning, så ta noga reda på vad som gäller. Kolla lokala bestämmelser och läs på uppsatta anslag där du befinner dig.

Välj en plats som gör risken för brand så liten som möjligt. Det är en stor fördel om eldplatsen ligger nära vatten. Då blir det lättare att släcka när du är klar eller om elden sprider sig av misstag.

Du måste också tänka på underlaget. Bra underlag att elda på:

• Sand och sandmark
• Stenig strand
• Fuktig jord

Tips – Finns det gott om stenar kan du göra en stenhärd – en kraftig bädd av stenar att elda på. Då skyddar du marken. Stenarna hjälper dessutom till att ge bättre drag, torkar fuktig ved och ger en jämnare eld.

Du får inte elda på:

• Stenhällar – det blir fula märken som inte går bort och i värsta fall spricker stenen
• Nära barrträd – de tar lätt eld
• Myrmark och torvmark – den kan leda elden under jorden så att den blossar upp flera dagar senare
• Mossa
• Mullrik skogsmark
• Rötter – du skadar trädet och elden kan spridas under jord
• Blåsiga platser – vinden kan lätt sprida elden.

Gör elden så liten som möjligt och avgränsa den med t.ex. grus eller stenar.

Ved till brasan

Det är förbjudet att hugga ner träd och grenar från träd för att göra upp eld. Undantaget är givetvis om det är du som är markägare.

Däremot får du använda sådant som ligger löst på marken: döda kvistar, grenar och kottar. Vill du göra en riktigt fin brasa är det bäst att ta med sig torr ved hemifrån.

Släck och städa upp efter dig

Du måste alltid släcka elden noga efter dig. Låt den först brinna ut helt och hållet. Tumregeln är sedan att släcka lite mer när du tror att du är klar. Rör runt i askan och häll på mer vatten. Askan ska vara kall. Gräv en bit ner i marken för att kontrollera att det inte finns någon glöd kvar. Sedan gräver du ner askan i jorden. Lämna inte några spår efter dig!

Bra att ha med:

• Hopfällbar spade
• Litet vattenkärl eller hopfällbar dunk

Om du eldar på jord kan det vara på sin plats att skära bort det översta lagret med torvor innan du gör upp brasan. Lägg dem upp och ner på en plats i närheten. Täck botten med sand. När du släkt elden lägger du tillbaks torvorna.

Om du har matförpackningar med dig ut i naturen ska du ta med dig dem hem – inte försöka elda upp!

Vad gäller vid eldningsförbud?

Ta alltid reda på om det råder eldningsförbud där du tänker elda. Eldningsförbud gäller i skog och mark, och syftet är att förhindra skogsbrand.

Normalt sett får du grilla i din egen trädgård även om det råder eldningsförbud, men under extrema förhållanden, som under värmeböljan sommaren 2018, kan det också vara förbjudet.

På kommunens eller länsstyrelsens webbplats får du information om vad som gäller. Du kan också vända dig till räddningstjänsten om du har några frågor.

Tips – ladda ner appen Brandrisk ute för att hålla koll på brandrisken.

Brandtriangeln – vad krävs för att eld ska uppstå?

För att det ska börja brinna behöver du tre saker:

• Brännbart material – t.ex. ved, pinnar, tjärved
• Syre – finns i luften
• Värme – t.ex. från en tändsticka eller eldstål

Detta kallas även för brandtriangeln eller eldtriangeln. Om en av de tre sakerna har brister måste de andra två vara desto mer närvarande. Om t.ex. bränslet är av dålig kvalitet behöver du mer värme och syre.

Grundprinciper – så gör du upp eld

Det är smidigt att se till att du har allt du behöver nära dig när du ska börja göra upp en eld. Grundprincipen är att gå från litet till stort, ungefär som i en trestegsraket:

• Tände – tändmaterialet
• Tändved – småstickor och pinnar
• Ved – de större vedklabbarna som bildar brasan

Tänd först på tändmaterialet, t.ex. näver, tamponger eller tjärved. Mata sedan elden med större stickor och därefter vedträn. Placera pinnarna tillräckligt nära för att de ska kunna värma varandra men tillräckligt glest för att elden ska få tillgång till syre.

Detta är grundprincipen. Vi ska strax gå in på olika sätt att tända elden, hur du gör om det regnar och olika typer av eldstäder.

Vilken ved är bäst att elda med?

Bra ved för att göra upp eld med är:

• Tall
• Gran
• Torr björk
• Töre
• En

Däremot är dessa träslag dåligt bränsle när du gör upp eld i naturen:

• Lind
• Asp
• Pil
• Poppel
• Ung tall

Sammanfattningsvis är ved från barrträd det bästa valet då du är ute i naturen. Det kan vara lättare att hitta torra grenar nära stammen. Även lågt sittande döda grenar på trädet fungerar fint, speciellt som tändved.

Om veden är fuktig men inte helt genomsur kan du hugga bort det yttre skiktet för att komma åt det torrare träet. Ska du vara på samma plats ett lite längre tag kan du samla ihop ved och låta den torka på en skyddad plats.

Utrustning för att tända en eld

Det finns olika hjälpmedel för att tända en eld. Grundregeln är att alltid ha med sig minst tre sätt att tända en brasa på. Det kallas för redundans och syftar till att du aldrig ska råka ut för en situation då du inte kan göra upp eld.

Tändstickor

Det allra vanligaste är att använda tändstickor när man gör upp eld. Tändstickor är billiga, lätta att ta med sig, och även lätta att få tag på, eftersom de säljs i praktiskt taget alla affärer. Nackdelen är att de inte fungerar om de blir blöta, så de måste förvaras vattentätt. Dessutom tar de så klart slut efter ett tag.

Stormtändstickor

Ifall du inte vill vara oroad för att tändstickorna ska bli värdelösa av lite vatten köper du stormtändstickor (även kallat stormstickor). Vissa av dessa ligger dessutom i en vattentät ask som gör att de inte blir blöta till att börja med. En annan fördel är att de inte släcks lika lätt om det blåser lite ute.

Tändare

Tändare är billiga, lätta att använda och enkla att ta med sig. Till skillnad från en tändsticksask som räcker till maximalt 50 brasor kan en tändare räcka till att tända kanske 1000. En annan fördel är att den fungerar även om den blivit blöt – i varje fall om den får torka en stund.

Nackdelen med cigarettändare är att de fungerar dåligt då det är kallt väder. Gasen som oftast finns i tändare, butan, övergår inte i gasform om det är kallare än -0,3 °C. Detta problem löser du genom att förvara tändaren i en ficka för att dra nytta av kroppsvärmen.

Stormtändare är ett alternativ till vanliga tändare. De har en mer koncentrerad låga som är varmare, vilket gör att det är enklare att tända eld. Till nackdelarna hör att de tar slut snabbare, inte heller fungerar så bra då det är kallt och att de är lite krångliga att fylla på. Dessutom är de dyrare.

Eldstål

Eldstål eller tändstål som det också kallas är ett redskap som du kan skapa gnistor med. Traditionellt sett användes eldstål tillsammans med flinta för att skapa en gnista som antände ett fnöske. Dessa tre delar bildade tillsammans ett elddon.

Moderna eldstål är lättare att använda – inte minst för att du slipper leta efter flinta. Numera består tändstål av en stav av magnesiumlegering. Mot denna drar du något skarpt av stål, förslagsvis bladryggen på din kniv, för att gnistor ska uppstå. Dessa gnistor låter du falla på något som lätt kan antändas.

De moderna eldstålen är mycket lättare att använda än de traditionella. Eldstål fungerar även om det är blött och kallt. De sägs räcka till för att tända mellan 3000 och 7000 eldar.

Tändstålet på bilden är en favorit som du hittar här.

Förstoringsglas

Med hjälp av ett vanligt förstoringsglas kan du också göra upp eld, förutsatt att solen skiner och står högt på himlen. Samla ihop lämpligt tändmaterial, till exempel torrt gräs eller näver, och håll sedan förstoringsglaset nära. Försök att fokusera ljuset i en punkt. Snart ska du se att det börjar ryka om tändmaterialet, och då dröjer det inte länge förrän det börjar brinna.

Det finns enkla och billiga men tåliga förstoringsglas i plast att köpa. Ett förstoringsglas i kreditkortsformat får plats i plånboken och fungerar utmärkt det också! Ett annat tips är att vissa kompasser har inbyggt förstoringsglas, vilket du kan använda för att starta en eld.

Tändmaterial

För att veden ska ta eld behöver du ett tändmaterial. Det är ett material som är mer lättantändligt än ren ved. När detta material tar eld får du en större låga som i sin tur antänder träet.

Här är olika förslag på tändmaterial:

Trä

Egentligen behövs inte något annat tändmaterial än bara trä. Om du använder trä som tände måste du se till så att det är mycket fint fördelat så att gott om syre kan nå fram. Det kan du göra genom att tälja små spån eller stickor. En alternativ metod som används inom bushcraft och scouting är att tälja upp en fyrsticka. Det är som en kam eller fjäder ur veden. Det skapar gott om brännbar yta dit syret kan nå fram så att elden snabbt tar fart.

Så här kan man göra:

Denna typ av tändmaterial är enklast att tända med tändstickor eller tändare. Det kan vara lite svårt med tändstål.

Näver

Näver är det yttre lagret av bark från björkträd. Det har många användningsområden och bland annat är det ett utmärkt tändmaterial. Den porösa strukturen i nävern gör att syre kan tränga in och ge kraft åt elden i startskedet. En intressant egenskap hos näver är att den fungerar som tände även om den råkar bli blöt. Rugga upp ytan med en kniv så tar sig nävern ännu bättre.

Tips – Läs Prepparens guide om svenska Fällkniven som bland annat tillverkar överlevnadsknivar, jaktknivar och knivar för friluftsmänniskor.

Tunn näver brinner bra men ger inte ifrån sig tillräckligt med värme. Tjock näver är svår att antända. Därför bör du ha ”lagom” tjock näver till din brasa. Tänk också på att näver kräver öppen låga för att antända. Du kan alltså inte få fart på en eld genom att försöka antända näver från glöd.

Torrt granris

Torrt granris kan fungera som tände. Leta efter nedfallet ris nära trädet eller döda grenar som sitter på granen. Kombinerat med näver får du nästan garanterat fart på elden. En nackdel med granris är dock att det blir en del gnistor. Därför måste du hålla koll på att de inte flyger iväg och antänder något i närheten.

Bomull med vaselin

Ett klassiskt preppartips är att förbereda bomullstussar som du gnuggat in i vaselin i. Både bomull och vaselin är billigt och finns att köpa på exempelvis apoteket. Enkelt är det också. Här är en video med en preppare som jämfört hur bra bomull med vaselin brinner jämfört med endast bomull:

Tamponger

Att ha med sig tamponger ut i fält är ett bra överlevnadstips. De tar nästan ingen plats, har ett skyddande hölje och brinner otroligt bra. Ta ut tampongen och tussa till den. Sedan kan du antända den med exempelvis gnistorna från ett eldstål.

Tidningspapper

Ska du göra upp eld hemma är ofta tidningspapper ett naturligt val. Det fungerar även i naturen. Nackdelen är förstås att det är mer otympligt att släpa med sig tidningspapper än exempelvis näver eller tjärved. Dessutom brukar tidningspapper brinna lite väl fort för att ge optimal effekt.

Tjärved

Tjärved (som även kallas för kådved) kan förekomma naturligt i tallstubbar eller efter ett svampangrepp i ett träd. Det innehåller terpentin som är lättflyktigt och därmed går bra att tända eld på. Därför är det ett utmärkt tändmaterial.

Det går att hitta tjärstubbar i skogen. Du får dock inte hugga upp stubbar hur som helst utan att fråga markägaren om lov. I ett skarpt nödläge är det givetvis lite annorlunda.

Vill du använda tjärved för att tända eld går de att köpa för en billig slant.

Fire Strip Roll

Fire Strip Roll är ett vaxat, lättantändligt papper i en praktisk rulle där du kan ta precis så mycket som du behöver. Det är mycket lätt att göra upp eld med och lätt att ha med sig. Du tar det tändmaterial du behöver från rullens insida och låter det skyddande höljet sitta kvar. Därmed skyddas Fire Strip från väta.

En rulle innehåller drygt 15 meter vaxat papper och du behöver bara en liten bit varje gång. Eftersom en rulle kostar drygt hundralappen är det ändå ett ganska billigt sätt att göra upp eld på.

Så går det till att göra upp eld med Fire Strip Roll i praktiken:

Bränsleblock

Bränsleblock är praktiska att använda i spritkök men kan även användas som tändmaterial för att göra upp en eld. De är etanolbaserade, giftfria och luktfria, ger snabbt eld och brinner även om det regnar. En bonus är att de kan även användas för att rengöra händer och olika föremål. Kom bara ihåg att ta med dig den lilla plastförpackningen med hem!

Så här ser det ut:

Olika typer av eld

När du är ute i naturen finns det sällan en färdig eldplats utan du får själv skapa dig en lämplig eldstad.

Börja med att rensa rent på marken och ta bort pinnar och kvistar. Lägg större stenar i en ring runt den plats där du ska göra upp eld. De fungerar som en avgränsning. Du kan också elda mellan två större stenar om du vill. De begränsar elden, håller värmen och kan fungera som praktiskt underlag för kaffekanna eller kokkärl. Däremot får du aldrig elda på en klippa eftersom den kan spricka av värmen.

När du berett eldplatsen är det dags att göra upp eld. Två typer av eldstad är vanligast – pyramideld och pagodeld men det finns många fler varianter. Här är en sammanfattning. Tack till Michael Philip / AlphaZeta för bilderna!

Pyramideld

Pyramidelden är den vanligaste eldtypen. Du börjar med att lägga tändet och därefter småpinnar. Fyll på med större pinnar och till sist de största vedträna eller grenarna så att de bildar en pyramid. Pyramidelden är lätt att tända och hålla vid liv. Du kan laga mat över pyramideld t.ex. med matlagningsstativ eller på pinne.

Pagodeld

Pagodelden bygger du genom att stapla vedträn i en fyrkant, ungefär som ett timmerhus. I mitten gör du sedan upp en pyramideld. Denna eldtyp är bra om du har fuktig ved som du behöver torka. Då lägger du den bara överst i ”huset”.

När elden tagit sig lägger du på ett par vedklossar som tak så att den brinner långsammare.

En pagodeld passar utmärkt för att grilla och baka eftersom den ger fin glöd. Är du försiktig kan du till och med placera en stekpanna eller ett kokkärl ovanpå. OBS – passa noga eftersom det kan välta när veden brinner upp.

En Criss-cross-eld är en variant av pagodelden. Lägg bara upp de understa vedträna i ”huset” och därefter fyller du på med pinnar och mindre vedträn lite huller om buller ovanpå. Denna typ av eld ger en snabb glödbädd.

Nying

En nying är bra om du vill göra upp en eld som ska vara länge, till exempel en hel natt. Förr i tiden var den populär bland skogsarbetare, timmerflottare och jägare som tillbringade natten ute.

Lägg två stora stockar på varandra. Säkra stockarna med kilar av trä på bägge sidor. Mellan stockarna placerar du färska pinnar med 4-5 cm diameter. På så sätt tar sig elden snabbare i och med att syre tillförs mellan stockarna. I detta utrymma placerar du sedan tändet och tändveden. Denna variant kallas även för jägarnying.

Om du placerar kluvna stockar på varandra istället behöver du inte några stöttepinnar. Denna typ kallas för skogshuggarnying.

Alternativt kan du ha två stockar som bas med den tredje ovanpå. Då är det inte lika noga med stockarnas kvalitet. Du behöver i så fal inte heller säkra upp stockarna från sidan. Denna variant kallas för toppnying.

Jägareld

Jägareld är en perfekt eld för matlagning. Du lägger två stockar längs med varandra i vindriktningen för att undvika tjuvdrag. Det ska finnas ett tillräckligt utrymme mellan stockarna för att du ska kunna göra upp en liten pyramideld där.

Så fort elden tagit sig är det bara att sätta igång med matlagningen. Stockarna ger fint stöd åt matkärlen. Har du ett grillgaller med dig blir det ännu enklare!

Blåslampa

Blåslampa är en annan eld som är bra för matlagning. Du klyver en kubbe och placerar de två halvorna en liten bit ifrån varandra. Mellan dem gör du upp en liten pyramideld. Precis som för jägarelden bör öppningen vara längs med vindriktningen så att det inte blir tjuvdrag.

Blåslampa är effektiv, men den är ganska liten. Perfekt om du snabbt vill laga en bit mat i skogen!

Riseld

En riseld är en av de enklaste eldtyperna. Gör upp eld med tändet och därefter lägger du på diverse torra kvistar. Det är en snabb eld som är bra om du snabbt måste torka kläder, värma dig lite eller behöver ljus. Den fungerar också bra som snabb nödsignal.

Däremot är den inte så bra för matlagning eller som mer långvarig värmekälla eftersom den brinner ut snabbt om du inte ständigt tillför nya pinnar.

Stjärneld

Stjärnelden består av en liten pyramideld i mitten med 5 – 6 grova vedträn omkring den på marken. Vedträna är riktade mot eldens mitt. Allt eftersom de brinner skjuter man dem närmare mot mitten. Elden är stillsam, brinner länge och är bränslesnål.

Stjärneldar används ibland inom Scouterna som högtidseld. Varje deltagare tar med sig sitt vedträ och skjuter in det mot mitten allteftersom det brinner.

Nedgrävd eld

En nedgrävd eld är bra om det är för blåsigt för en vanlig eld. Den är också bra om man vill göra en brasa men minimera risken att skenet röjer platsen, t.ex. för en fiende.

Är gropen djup kan du behöva gräva en separat kanal för att elden ska få syre. Denna typ av eld passar inte i mark där det finns mycket rötter på grund av risken för skogsbrand.

Eldflotte

Om du ska elda på vintern är en eldflotte ofta ett bra val. Det är också en bra eldtyp om du har surved som inte är riktigt mogen att eldas direkt.

Lägg först ett antal långa vedträn i botten så att de bildar ett golv, likt en flotte. Denna ved får gärna vara färsk. Sedan skapar du ett till lager med vedträn som ligger vinkelrätt mot det första lagret. Det tredje och fjärde lagret består av tunnare och torrare ved. Varje lager ligger vinkelrätt mot det föregående

Högst upp på ”flotten” gör du upp en liten pyramideld. När den brinner ramlar glöd ner i de undre lagren som torkar och börjar brinna.

Fördelen med eldflottar är att de ger en jämn eld och att de brinner stillsamt. Dessutom ryker de inte så mycket, trots att en del av veden är sur. Nackdelen är att du behöver gott om ved.

Tips – om du gör upp eld på vintern och inte har så mycket ved räcker det med ett lager i botten. Gör sedan upp eld som vanligt ovanpå detta golv.

Sammanfattning

Har du tagit dig ända hit har du närmast blivit en expert på att göra upp eld i naturen! För att tända en brasa behövs alla tre delar av brandtriangeln – brännbart material, syre och värme. Innan du sätter igång måste du hitta en säker plats med så liten risk som möjligt att elden sprider sig. Ha vatten redo och var alltid noga med att släcka elden efter dig.

Grundprincipen för att tända eld är att gå från smått till stort. Börja med tändet, sedan lägger du på tändved (små stickor och pinnar) och sist de större vedträna. När du preppar bör du alltid ha minst tre sätt att göra upp eld på, t.ex. tändstickor, tändstål och förstoringsglas.

Det finns många olika typer av eldar. Pyramideld och pagodeld är de vanligaste. Jägareld och blåslampa är extra bra för att laga mat. Nying är ett bra val om du vill att elden ska brinna länge.

Kom ihåg att elda försiktigt i skog och natur!

Lycka till!

FAQ – Vanliga frågor och svar om att göra upp eld i naturen

Vad krävs för att eld ska uppstå?

Brännbart material, syre och värme.

Hur kan man göra upp eld utan tändstickor?

Du kan göra upp eld genom att skapa gnistor med ett tändstål. Om solen skiner kan du använda ett förstoringsglas.

Hur gör man upp eld när det regnar och är blött?

Leta under täta granar där du kan hitta torra pinnar även om allt annat är blött. Kärnvirket, det inre av veden, är oftast torrt, så tälj bort det yttersta lagret för att komma åt den torra kärnan. När du väl har fått elden att brinna kan du lägga vedträn i närheten av brasan så att de torkar.

Om du har med dig sådant som eldstål, näver och bränsleblock kan du alltid göra upp eld, även om det är blött. Och kom ihåg att förvara dina tändstickor så att det inte blir blöta!

Får man göra upp eld på stranden?

Ja, sand är bra underlag för en eld, men elda inte på klippor och berghällar eftersom de kan spricka.

Vilket träslag är tändstickor av?

Tändstickor görs huvudsakligen av asp som är lättkluvet och poröst.

Vad innebär eldningsförbud?

Eldningsförbud innebär normalt att man inte får elda i skog och mark. Däremot går det oftast bra att till exempel grilla i sin egen trädgård.

Vilken är den bästa veden att elda med?

Bra ved kommer ofta fån barrträd, speciellt gran och tall. Torr björkved är också bra. Tänk bara på att barrträd tenderar att sprätta ut mer glöd än ved från lövträd.

När lärde sig människan att göra upp eld?

Människan lärde sig att göra upp eld för minst en miljon år sedan. Vissa studier indikerar att människan använde eld redan för 1,7 till 2 miljoner år sedan.