Sverige har fått ett nytt nationellt avtal för krissituationer. Syftet är att höja vår krisberedskap och snabbt kunna få ut personal vid en nödsituation, till exempel en skogsbrand eller ett terrordåd.
Innehåll
Snabbare insatser
Det var de omfattande skogsbränderna sommaren 2018 som blev startskottet för diskussionerna. Enligt den utredning som regeringen tillsatte är Sverige inte tillräckligt rustat för att klara av stora och komplicerade skogsbränder. Bland annat framkom att många aktörer agerade för långsamt i början.
I händelse av kris behöver vi fatta snabba beslut. Det nya avtalet för krisberedskap är i själva verket ett kollektivavtal som reglerar ersättningar och anställningsvillkor för dem som deltar i en insats. Med hjälp av avtalet kan kommuner och regioner alltså mobilisera sina anställda mycket snabbare än tidigare.
Flera typer av krissituationer
Avtalet är rätt så omfattande när det gäller typ av krisläge. Följande ingår i definitionen:
- Händelse som avviker från det normala och innebär allvarliga samhällsstörningar
- Omedelbara insatser av en region, en kommun, ett kommunalförbund eller kommunalt företag krävs (eller flera av dessa)
- Personalförsörjningen i den kommunala verksamheten drabbas av händelsen
Typer av situationer
Vilka krissituationer kan det bli frågan om? Det får avgöras från fall till fall men generellt sett kan man tänka sig att Krislägesavtalet kan aktiveras i exempelvis följande situationer:
- Naturkatastrof
- Bränder
- Översvämningar
- Utbrott av epidemier
- Kärnkraftsolycka
- Terrordåd
- Hot
En starkare krisberedskap
Prepparen.se ser avtalet som ett positivt tillskott till Sveriges krisberedskap. Man kan tycka att det inte är så viktigt med löner och arbetstider när det råder en verklig kris men faktum är att det är jätteviktigt. Inte ör att det ska bli rättvist och för att vi ska värna om arbetstagarnas rättigheter. Sådant är givetvis också viktigt så att alla är nöjda, men den egentliga orsaken är att det kan vara svårt att få till en effektiv insats om villkoren inte är reglerade genom avtal.
Tack vare avtalet kan kommuner och regioner numera snabbt mobilisera sin personal ifall det uppstår ett krisläge. Många nyckelaktörer har skrivit under. Här hittar vi Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Sobona (de Kommunala företagens arbetsgivarorganisation), Svenska Kommunalarbetareförbundet, OFR – Allmän kommunal verksamhet, Akademikeralliansen och Brandmännens Riksförbund.
Så aktiveras Krislägesavtalet
Två saker krävs för att Krislägesavtalet ska aktiveras:
- En kommun eller region konstaterar att krisläge råder
- SKL:s och Sobonas styrelser fattar ett särskilt beslut om aktivering av avtalet
Inte helt fullständigt
Även om flera av de tyngsta aktörerna har skrivit under avtalet är det tre organisationer som ännu inte är med. Kanske får vi se ett tillskott av Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds samverkansråd samt Läkarförbundet efter sommaren. De är bägge positivt inställda till Krislägesavtalet men enligt dem måste beslut först fattas internt.
Däremot ville Vårdförbundet inte vara med eftersom de menar att tal talet innebär att deras medlemmar skulle kunna beordras att genomföra uppgifter som ligger utanför deras kompetensområde.
