Har du funderat över hur din personlighet påverkar din beredskap inför en kris? Vet du hur du skulle reagera ifall något allvarligt skulle inträffa?
Det är en sak att förbereda sig genom att införskaffa rätt utrustning, skaffa sig en Bug Out Location och genom att läsa böcker om överlevnad. I slutändan kan det vara vår självkännedom som avgör hur bra vi klarar oss. Personligheten är mycket avgörande för hur vi förbereder oss inför en krissituation och hur vi reagerar när något händer.
Prepparen.se har frågat beteendeforskaren och bloggaren Mikael Jensen – hur påverkar egentligen vår personlighet hur vi reagerar inför en kris? Detta är hans gästinlägg.
Vissa människor är relativt förberedda på kriser medan andra inte ens har tänkt tanken. Vad finns det för bakomliggande faktorer som kan förklara detta? En anledning är egna tidigare erfarenheter. En annan är berättelser från andra med tidigare erfarenheter. En tredje anledning är personlighet.
En av USAs främsta tänkare genom tiderna, Charles Sanders Peirce, berättade om en händelse där hans mamma fattade eld vid matbordet och hur hans yngre broder snabbt täckte henne med en tjock matta. Elden dog och alla kunde andas ut.
Charles frågade sin broder hur han kunde reagera så snabbt. Brodern svarade att han hade funderat på ett liknande scenario ett flertal gånger och i tanken tänkt igenom de bästa alternativen på hur han skulle lösa det.
Detta exempel beskriver skillnaden på en person som är proaktiv till skillnad från någon som är reaktiv. En proaktiv person ägnar ibland tid åt att se vad som kan komma att hända i framtiden och vad man behöver göra för att hantera situationer som kan medföra negativa utfall. Den yngre broder Peirce var proaktiv och hade potentiella lösningar på problemet. Personer som är reaktiva reagerar först när något händer som behöver hanteras och i sådana fall kan försöket bli taffligt och leda till mycket svåra utfall.
Att vara proaktiv eller reaktiv är personlighetsdrag. Man kan ha mycket av ett av dessa två personlighetsdrag eller lite av båda. Inte mycket av båda. Fördelen med att vara proaktiv är att du redan har viss beredskap vid en krissituation om tanken kring den specifika situationen har slagit dig sedan tidigare. Nackdelen med att vara reaktiv är att den första åtgärden du kommer på kan vara en av de sämsta. Innan du har kommit på rätt sätt att hantera ett problem kan det vara för sent.
Personlighet och femfaktormodellen
Om man tänker sig att personer med ett proaktivt personlighetsdrag är bättre förberedda på en rad potentiella kriser undrar man om de klarar sig bättre även när krisen har uppstått. Det är något oklart. Det beror säkert på hur likartad krisen är jämfört med tidigare krissituationer eller sådant som personen tidigare har tänkt igenom. Personlighet är långt mer komplext än två ytterligheter vilket betyder att många andra faktorer kan spela in både före och efter en kris.
Den mest etablerade och välfungerande personlighetsmodellen är femfaktormodellen. Modellen består av fem dimensioner som var och en har ett personlighetsdrag i varje ände av dimensionen. De ser ut så här:
- Emotionellt stabil – Emotionellt instabil (neurotisk)
- Extrovert – Introvert
- Öppen för nya erfarenheter – Traditionell
- Tillmötesgående – Självcentrerad
- Ordningsam – Spontan
Varje enskild individ kan placeras ut på var och en av dessa fem dimensioner. Det betyder att man har något av ovan personlighetsdrag per dimension eller ligger mitt emellan och därför har lite av båda. Om du vill läsa mer om femfaktormodellen kan du titta här.
Alla dessa tio personlighetsdrag har fördelar och nackdelar både inför en krissituation, under en krissituation och efter en krissituation. Vi tittar närmare på hur det kan se ut.
Emotionellt stabil – Emotionellt instabil (neurotisk)
Att vara emotionellt stabil innebär en viss tålighet, inklusive stresstålighet. Man oroar sig inte för särskilt mycket. Det är bra att vara en emotionellt stabil person eller ha en emotionellt stabil person vid sin sida när man är mitt i en kris. En risk är att du/de reagerar lite för långsamt men en klar fördel är att de inte blir handlingsförlamade av stress/skräck.
En starkt neurotisk person går med en konstant oro. Det finns alltid något att vara rädd för. I realiteten finns det även i vardagssituationer ett stort antal saker som kan gå fel. En person går med en gaffel i handen och är på väg att sätta foten där en matta har veckat sig på ett sätt som den inte brukar, och plötsligt finns det minst två potentiella risker i situationen. Vad som händer med gaffeln kan vi försöka föreställa oss om det är så att personen snubblar på mattan. Neurotiskt lagda personer har en större benägenhet att se dessa riskfaktorer.
En neurotisk person är inte den som bäst hanterar krisen när man är mitt i den. De ligger nära till hands att bli paralyserade eller hysteriska. De klarar sig bäst när de är väl förberedda.
Organisationsforskaren Karl Weick har beskrivit vad det är som gör att vissa personer eller organisationer är bättre förberedda på det oväntade. En värdefull faktor är att vissa individer ser fel i systemen. Dessa fel kan antingen direkt leda till att något oväntat med negativt utfall inträffar eller att hanteringen av en krissituation blir lidande på grund av felet. Neurotiskt lagda personer ser dessa brister bättre än andra och kan därför åtgärda dem innan något oönskat händer.
Innan man drar slutsatsen att det enbart är bra att vara neurotiskt lagd eller att ha en neurotisk person i sin närhet bör man titta på nackdelarna. På grund av all oro och sårbarhet som de emotionellt instabila lever med har de också, generellt, en sämre hälsa. Det kan bero på ständigt höga halter av stresshormon i kroppen.
En neurotisk person är inte den som bäst hanterar krisen när man är mitt i den. De ligger nära till hands att bli paralyserade eller hysteriska. De klarar sig bäst när de är väl förberedda.
Extrovert – Introvert
Vår vardagliga föreställning om extroverta personer är att de är sociala och pratsamma. Man glömmer lätt att de är varma och fysiskt aktiva också. Värmen sprider de till andra och den höga aktivitetsnivån gör att de kan gå till handling ganska omgående.
När man vid en krissituation befinner sig i en grupp är det ofta en extrovert person som tar en ledarroll. Övriga i gruppen har vanligtvis lätt för att acceptera detta. Hur framgångsrik den extroverta är i sitt agerande kan dock hänga på inslag av andra personlighetsdrag hos personen.
Klara nackdelar med att vara extrovert är att de inte är förberedda på och därmed inte har tänkt på vad som händer om de blir helt isolerade, ingen annan människa att umgås med. Att vara ensam en längre tid är otillfredsställande för en extrovert. Att inte kunna röra på sig är ett annat problem. Om en extrovert person skulle bli instängd på en liten yta kan de successivt få panik av att inte få umgås och motionera.
Om en extrovert person skulle bli instängd på en liten yta kan de successivt få panik av att inte få umgås och motionera.
En introvert person har inte ont av att vara ensam eller stilla en längre tid. De skulle klara sig ganska bra om de blev isolerade. Även introverta är dock människor och vi behöver umgänge. Det blir jobbigt även för en introvert när man inte kan välja om man vill vara ensam eller umgås. Introverta väljer gärna att vara ensamma med vetskapen att de skulle kunna umgås om de ville. I en krissituation försvinner ett av valen. Antingen är man mitt i en folksamling vilket blir jobbigt för den introverta eller så tvingas de till ensamhet vilket i längden också är jobbigt.
En klar fördel med att vara introvert är att de använder sin mindre sociala tid till att vara eftertänksamma och analysera. De kan ägna mycket tid åt att skaffa kunskaper genom att läsa och söka information. På det viset kan de bli väl förberedda innan olyckan inträffar.
Mitt i en krissituation fungerar de bäst om de får lite ro att analysera situationen och se potentiella lösningar. Medan detta sker har mer handlingskraftiga personer skridit till verket. Om de inte lyckas kommer någon introvert säkert med ett förslag på hur man kan göra istället.
Öppen för nya erfarenheter – Traditionell
Personer med ett traditionsbundet personlighetsdrag vill gärna att allt ska vara som vanligt. När det oväntade eller oönskade inträffar kan det störa dem mycket. De problem som de ändå måste hantera närmar de sig handgripligen, d.v.s. att de gör saker snarare än att tänka.
Att vara traditionalist kan vara något paradoxalt. Vissa tänker att saker har en given ordning och när denna ordning rubbas försöker de först hitta uppenbara skäl och om detta inte lyckas försöker de hitta dolda krafter som kan förklara varför saker är fel. Hur benägna de är att välja konspirationsteorier som förklaring till de dolda krafterna beror säkert på hur neurotiskt lagda de är. De mer emotionellt stabila tänker att det nog löser sig av sig självt. Livet ska enligt en traditionalist vara enkelt och därför väljer de typiskt att se enkla lösningar på problemen.
Öppenhet eller att vara öppen för nya erfarenheter är ett personlighetsdrag som är kopplat till andra personlighetsdrag inom forskningen. De som i personlighetstest får höga poäng på öppenhet får också höga poäng på intelligenstest samt höga poäng på test om att gilla abstrakt tänkande och tankenötter. Man kan därför tillskriva personer med ett öppet personlighetsdrag en tendens att vara intelligenta och kunna tänka abstrakt.
En annan sida av detta personlighetsdrag är att de är genuint intresserade av att lära sig nytt. De är bärare av både viktigt vetande och värdelöst vetande. Det senare kan dock visa sig värdefullt i en helt oväntad situation.
[Personer med ett öppet personlighetsdrag] är bärare av både viktigt vetande och värdelöst vetande. Det senare kan dock visa sig värdefullt i en helt oväntad situation.
Personer med ett öppet personlighetsdrag är nyfikna och kreativa. Det betyder inte nödvändigtvis att de är förberedda på sådant som kan gå fel eller på krissituationer. Om någon annan ger dem en anledning att fundera ut hur man ska klara av en längre tids strömavbrott, orkaner, extrema temperaturer eller krig är de så kunniga och kreativa att de kan komma på en rad lösningar. De har ofta också hunnit testa alternativen i tanken för att avfärda de sämsta förslagen.
Den mest negativa sidan hos personer som är öppna för nya erfarenheter är att de inte alltid är de mest praktiskt lagda. Många klarar sig behjälpligt när det gäller vardagsproblem. I svårare situationer kan deras praktiska färdigheter vara för dåliga. Deras abstrakta tankeförmåga och att tänka i flera led är istället en styrka.
Inför en potentiell kris är de smarta nog att hitta lösningar och när krisen har inträffat har de också kreativa förslag. Hur de klarar sig precis när olyckan inträffar är lite mer oklart. Om olyckan inte är direkt livsavgörande finns det en risk att de nyfiket observerar andras reaktioner istället för att reagera själva.
Öppna personer är något mer riskbenägna än andra vilket å ena sidan kan innebära att de först av alla kan råka illa ut men å andra sidan att de är villiga att ta risker för att hitta lösningar som även andra kan få del av.
Tillmötesgående – Självcentrerad
Att vara tillmötesgående innebär ofta att man bryr sig om andra mer än sig själv. Personer med ett tillmötesgående personlighetsdrag har hög empati och tillit, och vill gärna hjälpa andra. De är ideala att ha med i en samarbetande grupp.
Grupper med en eller flera personer med ett tillmötesgående personlighetsdrag klarar sig bättre än grupper utan någon med detta drag. De håller gruppen samman. Detta medför att det tillmötesgående draget gör att grupper som förbereder sig för kriser klarar arbetat bra. De är också bra att ha precis när krisen har uppstått då de finns till för dem som har råkat värre ut än de själva har. Även i hanteringen och uppbyggnaden efter en kris är det bra att ha den tillmötesgående i teamet.
Ett par problem är förknippade med de tillmötesgående. Dels är de villiga att hjälpa andra mer än att ta hand om sig själva, dels kan vilja hjälpa fler än som är bra för gruppens överlevnad. Det senare kan även inbegripa grannens katt som är i knipa. Även om de är välgörande för sin omgivning är de inte en självklar ledare om det inte handlar om att leda en vårdinsats. En fantastik vän att ha vid sin sida.
Det kanske inte låter så bra att vara självcentrerad men det finns fördelar med det också. Självcentrerade personer vågar gå sin egen väg vilket kan vara den väg som gör att de klarar en kris medan andra far illa. De uttalar sig ibland med sådan självklarhet och självsäkerhet att andra lyssnar och följer dem. Personer med en självcentrerad läggning är ofta kritiska och till och med brutala mot sin omgivning. De lindar inte in sin kritik.
Medan en tillmötesgående kan linda in befogad kritik så väl att det inte uppfattas som kritik, eller något att bry sig om över huvud taget, är en självcentrerad brutalt rak. Det kan vara bra att någon lyckas uttala kritik när det finns brister i ett system. Om det som sägs sårar är det inget att stanna upp för och bry sig om.
En självcentrerad person med ett neurotiskt drag kan vara den som bygger en bunker till sig själv utifall det värsta inträffar. Om andra inte har tänkt på att fixa detta för egen del kan de inte räkna med att få hjälp. Ibland är det just de självcentrerade som blir hjältar för att de vågar gå sin egen väg. Om de får med sig andra kan de också klara sig. Om de inte får med andra får de skylla sig själva. Ibland är de inte smarta nog för att förstå att deras egen väg inte är den bästa.
En självcentrerad person med ett neurotiskt drag kan vara den som bygger en bunker till sig själv utifall det värsta inträffar.
Ordningsam – Spontan
Den sista dimensionen består av å ena sidan de ordningsamma och i andra sidan de spontana. De ordningsamma har ett mål och en plan, de jobbar hårt och de lägger tid även på detaljer. När en ordningsam uppfattar en potentiell fara förbereder hen sig noga för att kunna hantera denna fara på bästa möjliga sätt. De lämnar inget åt slumpen om de kan. Inför en kris, som de har kunnat förutse, är de väl rustade. När de är mitt i en kris är de bra på att organisera insatser.
De spontana har levt fullt ut fram till olyckan inträffar medan de ordningsamma kan leva fullt ut när de har klarat sig igenom krisen.
De spontana, som är motsatsen till de ordningsamma och därför kan betraktas som slarviga, tar livet som det kommer. Vad är vitsen med att lägga sin energi på framtiden om man inte kan leva i nuet? Dessa individer är helt oförberedda och det är också oklart om de klarar sig mitt i krisen. Kanske förstår de inte situationens allvar och klarar sig tack vara det. Att missbedöma situationen kan dock leda till olycka eller död. De spontana har levt fullt ut fram till olyckan inträffar medan de ordningsamma kan leva fullt ut när de har klarat sig igenom krisen.
Personlighet och krishantering
Att gå igenom hur alla personlighetsdrag förhåller sig till en kris är lite vanskligt eftersom ingen person enbart har ett personlighetsdrag utan flera i en kombination som tillsammans utgör individens personlighet. Det hänger mycket på vad det är för en situation för att kunna avgöra vilken del av personligheten som träder fram. Vissa kriser är små och det kan framkalla vissa drag som tar överhanden medan andra kriser är omfattande vilket kan göra att andra drag träder fram. Vissa kriser kan vara av en social eller praktisk natur medan andra kriser kan vara individuella och teoretiska. Varje alternativ gynnar kanske ett personlighetsdrag.
Det är antagligen lättare att förutse hur personlighet samverkar med krishantering innan krisen har inträffat än att kunna gissa hur en person agerar mitt i krisen. I det senare fallet finns det så många andra faktorer som kan spela in – som om man har fått föda nyligen, om man är utvilad, om man är skadad och om man har verktyg till sin hjälp.
Ingen blir förvånad om en lätt neurotisk person med drag av öppenhet och ordningsamhet tillsammans med ett proaktivt drag är den bäst rustade för en rad potentiella kriser. Däremot kan man bli förvånad om den extroverta, spontana och reaktiva personligheten har lagt mer än en minut på att se över hur man ska klara en krissituation eller faktisk har gjort förberedelser.
Ingen blir förvånad om en lätt neurotisk person med drag av öppenhet och ordningsamhet tillsammans med ett proaktivt drag är den bäst rustade för en rad potentiella kriser.
Om man inte bara ska sätta samman sitt överlevnadskit utan tänker att man vill sätta samman sitt överlevnadsteam kan man titta på vilka personligheter som behövs i teamet. Man behöver någon som är tydligt tillmötesgående för att hålla samman gruppen samt ha någon som är inriktad på att få andra att må bra. Man behöver en extrovert som kan ta initiativ till handling och leda när det behövs samt vara en glädjespridare. I valet mellan en traditionalist och en person som är öppen för nya erfarenheter behövs den senare för sin skärpa och kreativitet. Minst en person behöver ha ett starkt ordningsamt drag som kan planera och organisera samt ha koll på detaljerna. För att vara väl förberedd behövs en nörd och den ordningsamma har sådana tendenser. Det kan även den öppna ha.
Om du istället tänker smått, tänker att du ska klara dig själv, får du vara lite självanalytisk. Vilka av dina egna personlighetsdrag kan vara en belastning? Hur kan du arbeta med dig själv för att hålla lugnet och tänka klart när krisen väl inträffar? Om man vet med sig att man har en neurotisk ådra kan det vara bra att veta att man kommer att reagera starkt när det hettar till. Den extroverta kan få panik av att bli isolerad. Med en viss förberedelse är man beredd på sina egna reaktioner och försöka lugna sig själv. Den självcentrerade har ingen att säga ”jag hade rätt” till om ingen annan överlever.
Att vara förberedd på en kris innebär också att vara förberedd på sina egna reaktioner och klara av att hantera dem. Var och en har sina rädslor att tampas med och det är viktigt att vara självmedveten nog för att känna till vilka dessa rädslor är.
En personlighet är en komplex sammansättning. Det gäller även när man tittar på femfaktormodellen med enbart fem dimensioner. Alla tänkbara kombinationer är mycket nog. Samtidigt kan varje personlighetsdrag vara en hjälp eller en belastning när det oväntade inträffar. Någon av dessa drag kan ta överhanden för att hantera en kris men det är också möjligt att något drag tar överhanden och försvårar hanteringen av en kris.
Ett sätt att förbereda sig mentalt är att delta i övningar. Det kan vara simuleringar eller rollspel.
Ett sätt att förbereda sig mentalt är att delta i övningar. Det kan vara simuleringar eller rollspel. Om man ger sig hän och lever sig in i situationen lär man sig också vilka som är ens styrkor och svagheter. Aktivister som är beredda till civil olydnad förbereder sig till exempel för att ta sitt straff. De testar rollspel för att kunna hantera tiden i fängelse. Alla som vill vara förberedda på längre tids elavbrott, utbrott av en epidemi eller krig behöver träna. Det är genom träning man lär känna sig själv (och andras reaktioner) och blir bättre på att ta vara på sina styrkor och bemästra sina svagheter.
Charles Sanders Peirces yngre broder hade mentalt simulerat situationen där någon i familjen fattade eld. Han hade genom ett flertal simuleringar redan i tanken släckt elden. Detta gjorde att han hade fått rutin på att släcka en eld och därmed gjorde det utan att tänka. Det är denna typ av förberedelser som kan vara den avgörande skillnaden när det oväntade händer.
Mikael Jensen PhD
Forskare, författare, föreläsare och företagare
