Pengar får värden att snurra heter det. Men vad händer om vi en vacker dag märker att vi inte kan betala med våra pengar? Det ska vara mycket till för att vi ska hamna i ett sådant läge, men det kan inte uteslutas.
Innehåll
Vad kan hända med våra pengar?
Hyperinflation är en sak som kan göra att de pengar vi har blir värdelösa – tänk Tyskland före andra världskriget.
Eftersom våra pengar inte har något inneboende värde (fiat money) är de beroende av staten som garant. Om staten skulle försvagas eller försvinna – hemska tanke – då kan vi inte räkna med att våra riksdaler behåller sitt värde.
För oss i Sverige är ett ganska troligt scenario att vi inte kommer åt våra pengar. Vad händer om betalsystemen sätts ur spel? Vad gör vi om vi inte ens kan ta ut kontanter i bankomaten? Vårt samhälle har blivit nästan kontantfritt. Det är skönt när allt fungerar – men vad händer om det blir en allvarlig kris?
Låt oss blicka bortom några dagars elavbrott, en tillfällig samhällsstörning eller en naturkatastrof. Vad händer om vi står inför en total systemkollaps? Hur betalar man när matförrådet börjat sina eller medicinskåpet måste fyllas på?
Prepparen.se har gett sig ut efter svar på hur du kan preppa dina betalmetoder. Har du fler förslag? Tipsa gärna i kommentarsfältet!
Tillgång och efterfrågan
I princip alla ekonomiska system i världen bygger på tillgång och efterfrågan. Även i kommunistiska diktaturer med planekonomi finns/fanns en svart marknad med fri prissättning. Finns det en efterfrågan på en vara eller tjänst så finns det nästan alltid också ett utbud (tillgång). Om utbudet är klent stiger priset. Finns något i överflöd sjunker priset.
Principen om tillgång och efterfrågan fungerar även i ett land i kris eller krig. Skulle världen nästan gå under men vi människor överlever kan du räkna med att samma principer gäller.
Det skulle förstås bli en enorm omställning från hur vi lever i dagens mer eller mindre välfungerande samhällen. Till stor del skulle helt andra produkter och tjänster efterfrågas. I ett nödläge får vi andra prioriteringar. Efterfrågan på mat, kläder, värme, bränsle och mediciner kommer att stiga. Inköp av modekläder, accessoarer, bilstereo och jacuzzi och andra lyxprodukter kommer givetvis att minska.
Om vår valuta blir värdelös finns det andra sätt att betala. Kanske kan vi använda andra valutor (som inte kollapsat), guld och andra värdeföremål.
Ifall krisen blir svår är det troligt att vi går över till byteshandel. Det är något som är allmänt förekommande även i normala fall, speciellt i länder med svagare ekonomier där hushållen till stor del producerar sin egen mat.
Slutligen kommer vi att kunna använda vår egen arbetskraft som betalmedel – precis som vi redan gör idag men med skillnaden att vi kanske får betalt i form av varor istället för pengar.
Här är Prepparens sammanställning av olika betalmedel i händelse av kris, krig, katastrof eller total kollaps. Det finns ingen inbördes rangordning.
Guld
Guld har använts som värdebevarare i tusentals år. Det fungerar som hedge mot inflation och finanskriser. Om det blir kris kan du räkna med att guldpriset stiger. För de flesta kriser kommer värdet på guldet att kunna mätas i någon av valutorna, gissningsvis dollar. Blir det fråga om en riktigt allvarlig situation kanske alternativa värderingsmetoder blir aktuella (t.ex. guld vs silver).
Nackdelen med guld är att det fungerar ganska dåligt som betalmedel. Ett guldmynt är för värdefullt för att kunna användas för vardagliga inköp. De minsta guldmynten burkar kosta över 1000 kronor. Det är inte ovanligt med guldmynt som är värda uppåt 10000 till 15000 kronor.
Om du har mycket fysiskt guld hemma blir du dessutom lätt en måltavla i ett laglöst samhälle. Det är inte heller omöjligt att guldet konfiskeras av staten (t.ex. vid ockupation).
Guldets fungerar bäst som värdebevarare för dina besparingar. Att köpa guld är ett perfekt sätt att preppa inför en finanskris. Guldet kan bevara värdet av dina besparingar till dess att krisen är över.
Sprid på riskerna genom att hålla en liten del av guldet hemma och resten i ett valv långt bort, till exempel i Singapore eller i London.
+ Stabil värdebevarare
+ Det finns alltid en efterfrågan
+ Bra för att bevara värdet på besparingarna under en lång tid
– Svårt att betala med
– Hög risk att förvara hemma
Silver
Silver fungerar bättre som betalmedel än guld. Det har faktiskt använts som betalmedel i över 4 000 år. Silver har de senaste tio åren kostat mellan 35 och 100 gånger så lite som guld. Det innebär att silvermynt gott kan användas som betalmedel. Till en början kommer det knappast att gå att betala med silver på ICA, men blir valutan värdelös i en kris kommer garanterat vissa handlare att acceptera silver som betalmedel förr eller senare. Värdet kommer i sådana fall att bli allmänt känt.
+ Kan komma att fungera som betalmedel i ett krisläge
+ Möjligt med små valörer
– Risk att bli lurad
Utländsk valuta
Bara för att svenska kronan skulle tappa i värde eller bli värdelös innebär det inte att alla andra valutor i världen automatiskt blir det. Valutamarknaderna hänger förvisso samman, men en kris som drabbar oss kommer inte att påverka andra valutor särskilt mycket.
Ett enkelt sätt att preppa sina betalmedel är genom att införskaffa utländsk valuta. Euro, dollar, schweiziska franc och kanske japanska yen. Lite av varje, i varje fall dollar, euro och franc. Detta är kanske det enklaste sättet att förbereda sig inför en kris som inte är världsomfattande utan mer lokal.
+ Enkelt att förvara
+ Enkelt att införskaffa
– Kan tappa värde i händelse av extrem kris
Bitcoin
Det har varit en hype kring kryptovalutor de senaste åren. Vissa hävdar till och med att kryptovalutorna kommer att ersätta guld som värdebevarare. Dit är det långt, men det vi kan konstatera är att pengar som sparas i Bitcoin eller andra kryptovalutor knappast förstörs så lätt.
I ett scenario där man måste fly från sitt land kan Bitcoin eller någon annan kryptovaluta vara det enklaste sättet att förflytta sina pengar på.
Det dock osäkert om Bitcoin kommer att fungera som betalmedel om det blir SHTF. Det krävs trots allt viss teknik för att genomföra en transaktion och el. Samtidigt är det inte omöjligt att det faktiskt går. Det kan hända att det finns el på vissa platser och att Internet fungerar på ett eller annat sätt även om elnätet och internetoperatörerna ligger nere. Det blir till att hitta alternativ, men det kan gå.
+ Lätt att transportera – till andra sidan jorden om så behövs
+ Priset sätts av den globala marknaden
– Kräver tillgång till el och Internet
– Osäkert värde
Mat
Nu kommer vi till de mer fundamentala och kanske mest intressanta betalsätten. Om världen faller samman finns det en sak som alla kommer att efterfråga mer än någonsin: mat. Innan det blir brist på mat kommer givetvis vattenförsörjning och vattenrening, t.ex. med vattenfilter, att vara prioritet.
När matförråden hos gemeneman börjar sina har matpriserna sedan länge skjutit i höjden. Du kan räkna med att det finns mat att tillgå nästan vad som än händer, men priset kan bli förbjudande högt.
Byteshandel blir det naturliga sättet att tillförskansa sig förnödenheter. Om du odlar potatis eller har burkmat i överflöd finns det säkert en och annan jägare som kan tänka sig att byta en bit älgkött mot något av det du har.
Genom att ha gott om mat – ett stort matförråd med konserver och kanske egen odling har du inte bara något att äta utan även något att byteshandla med.
+ Stor efterfrågan
+ Stor variationsrikedom (grönsaker, frukt, konserver o.s.v.)
– Otympligt
– Begränsad hållbarhet
– Kräver stor arbetsinsats
Bränsle
Bränsle behövs alltid, speciellt på kallare breddgrader. Här hittar vi sådant som värmer, fungerar till matlagning och ger ljus. T.ex. ved, gasol och ren sprit. Även råolja och bensin blir eftertraktade. Det kommer att finnas ett behov av att köra bilar och lastbilar. Om bensinmacken inte fungerar kommer folk att handla bensin och diesel på dunk eller flaska.
+ Behövs alltid, speciellt för värme och matlagning
– Svårt att bunkra upp i stor mängd (ved undantaget)
Alkohol och tobak
Vad som än händer kommer det alltid att finnas en efterfrågan på alkohol, tobak och andra berusningsmedel. En bloggare lade snus, kaffe, Trocadero och Whisky högst upp på sin prioriteringslista. Det var lite på skämt, men faktum är att det blir en enorm efterfrågan på denna typ av produkter vid en samhällskollaps.
Även i normala fall finns det en stor efterfrågan efter berusningsmedel och sådan som får oss att koppla av. Denna längtan blir knappast mindre i ett krisläge. Dessutom kommer tillgången att vara begränsad.
Ett spritlager kan räcka en bit på vägen, men det bästa är om du själv kan tillverka sprit. Det är möjligt med enkel hembränningsutrustning och några få råvaror. Potatis, vete, äpplen – det går att göra sprit på nästan vad som helst.
+ Stor efterfrågan
+ Enkelt att tillverka (alkohol)
+ Kan säljas i både stor och liten volym
– Viss inlärningskurva
– Utrustning krävs
Medicin
Det finns brist på vissa typer av mediciner redan idag. I ett skarpt krisläge kan vi räkna med att det blir en betydligt mer omfattande brist på medicin. Varje preppare har givetvis ett välpackat medicinskåp hemma. Om du har ett överskott av mediciner finns det garanterat en marknad för det om det blir frågan om SHTF. Den främsta nackdelen är att mediciner har en begränsad hållbarhet.
+ Stor efterfrågan om det blir kris eller krig
+ Tar inte mycket plats
– Begränsad hållbarhet
Mark
Kanske äger du redan en bit land där du har din bug out location. Att äga land är en trygghet. Äger du mycket land kan du hyra ut en del av marken till någon som vill odla. Förslagsvis kan du ta betalt i form av råvaror. På så vis har du tillgodosett din matproduktion utan att själv behöva göra slitgörat.
Nackdelen med mark är att det kan vara svårt att försvara den om samhället inte fungerar. Det är lätt för lokala ligor att roffa åt sig av din mark.
+ Kan användas för att producera mat
+ Kan hyras ut
– Dyrt att köpa
– Svårt att försvara
Arbete
Sist men absolut inte minst har vi vårt eget arbete som kan användas som betalmedel. En gång i tiden, även i Sverige, var det inte ovanligt att arbetare fick en del av lönen in natura, i form av förnödenheter. Det är givetvis inte så vi vill att samhället ska fungera, men i en krissituation är vår egen arbetsinsats en tillgång.
Om värden så som den ser ut idag kollapsar kan du räkna med att åtta till fem-jobben blir ett minne blott. Hur illa det än blir kommer det att finnas folk som behöver anlita arbetskraft. Arbetsrätten kan vi förstås glömma, men den som är villig att ta ströjobb kommer troligtvis att kunna göra det då och då.
Det finns även en annan aspekt av arbete. Om Armageddon kommer är vissa yrken eller kunskaper att värderas mycket högre än andra. Läkare, jägare och jordbrukare kommer till exempel att bli populärare än någonsin.
+ Ett par händer kan vara allt vad som krävs
+ Kräver ingen förvaring
+ Kan inte stjälas (om du inte blir förslavad förstås)
– Går inte att bunkra upp
– Värdet på ditt arbete beror på dina talanger
Sammanfattning
Ett bra sätt att preppa inför en systemkollaps där våra betalsystem sätts ur spel är att samla på sig olika sker som kan ha ett värde i händelse av krig, kris eller katastrof. Ha mycket och hållbar mat hemma, kontanter i utländska valutor, lite guld och silver. Underskatta inte värdet av sprit, bränsle, medicin och din egen arbetskraft.
Vilka metoder som fungerar bäst beror mycket på hur omfattande katastrofen är. En ekonomisk kris kan vara jobbig, men är långt ifrån så förödande som krig eller en enorm naturkatastrof. Därför går det inte att peka ut en enda betalmetod som den bästa utan det handlar om att förbereda sig inför olika scenarier.
Huvudbudskapet är alltså: sprid på riskerna. Vi kan inte med säkerhet veta hur världen ser ut om den faller sönder och samman. Vi vet inte exakt vilka varor som kommer att efterfrågas och hur mycket de kommer att vara värda. Men har du lite av varje kan du vara säker på att något av allt detta kommer att komma till nytta och fungera som betalmedel.
